- Ace of base- Happy nation
- Beck- Sea change
- Garbage- Garbage
- Leila K- Greatest tracks
- Placebo- Black market music
- The Plan- The Plan
En fråga: Varför är det alltid så att när man (jag) är som mest frustrerad över något (typ att jag nästan kissar på mig, samtidigt som lilla J är skitledsen och pastan kokar över.) precis då kommer det ett hysteriskt gitarr/trumsolo på musiken jag lyssnar på? Eller musiken freakar ur totalt, blir helt oförståelig och våldsam. Det gör mig galen, och jag dunkar näven i väggen (istället för stereon, det blir så dyrt då), och blir än mer arg över den plötsliga smärtan. Ja, det är sånt jag funderar på, mitt i mammalivet.
Synd om mig då som var ute på promenad, och blir inkallad på Me&I-party, av fröken Frida Lundin som vrålar mitt namn från en balkong. Pang, så blev jag fattigare, men lilla J kommer vara coolaste katten på Hovgår'n.
Peace.
3 kommentarer:
Fröken Trudevall kan tänka sig Placebo, de andra kan jag nog klara mig utan. :)
Jag gillade verkligen Leila K...men jag tror bestämt jag vuxit ifrån sån musik. Det passar bra när man går till gymmet, inget annat!!
super trevligt att träffas igår, och vilken sötnos ni har!! ni måste komma på fika i torsång nån dag=)
Skicka en kommentar