Ett par dagar.

När livet förändras, det är då människor visar sin rätta karaktär. Det har jag funderat på sen igår kväll. Kära F, du gör mig glad. Tänk att en kan känna så mycket samhörighet med en jänta på 21 jordsnurr.

Umgicks med Lundinskan här i fredags. Vi jäste i solen och åt vaniljhjärtan, banankaka och sockerkaka med vit choklad. Vi hängde i lekparken utanför Fridas hus, och lilla J åkte rutschkana och"lånade" en Big Bobby car av en annan dvärg. En mäkta fin dag som avslutades med grillning hos lilla Js farfar och farmor.

Igår besökte vi en storslagen husfest, stora J och jag. Alkoholen flödade, precis som musiken. En annan tog ju sitt ansvar som snart-trettio-åring och körde. Hemresan blev en historia för sig, med fyra glada män i baksätet, varav en var en stabil jätte och muskelbyggare, vars axlar tog upp halva utrymmet själva. Vidare hade denna karl varit in love i lilla Js faster V. De muntra männen blev avsläppta på tre olika ställen, och jag kunde sura i bilen bäst jag ville. Hehe.

Idag efter jobbet hände något märkligt. Jag tog, utan att protestera, på mig wct-byxor från Adidas(70:- på UFF i Malmö), löparskor och chockrosa vindjacka storlek 152 från H&Ms barnavdelning anno 2006. Därefter begav vi oss bort till Hovgårds klack och grillade körv med Ylva/Fredrik/Juni. Jag umgicks i naturen. Mein gott. Kära Ylva bjöd på chokladkakor och Fredrik kokade kaffe i en liten plåtkanna. Det var som fan, Lena! Imorn kommer låren säga ifrån av ansträngningen. Äsch, skärp dig.

Midsommar närmar sig med stor steg och därmed även min 30st B-day bash, woho!

Peace.