Dolores&Lou

Jag sitter på jobbet och äter kakor. Gårdagskakor från mötet vi hade. Älskar att komma tidigt hit, dricka kaffe och äta kakor. Om fjorton minuter börjar dagen.

Det snöar och det paralyserar. Farmor R skjutsade lilla J och mig till våra respektive arbeten igår, och idag fick pappa J ta den smällen. Varenda år kommer det ju en sådan här eftersläntrande vinter, och varje år blir man lika konfunderad. Lika konfunderad blev jag imorse, när jag gick upp för rulltrappan och möttes av ett hål med en man i. Han sa att jag fick gå ned igen och gå runt, och jag sa desperat att det kan jag inte! Huvudet är inte alltid med på morgonkviften. Vigt(?) hoppade jag över till rulltrappan bredvid och kunde gå till jobbet.

Jag och Mina Jn var och tittade på ett hus i söndags. Såg för taskigt ut och var dyrt, så jag tror vi slår till. Sedan tog vi en tur och tittade på hus på skoj. En gård var lite extra kuslig och Jocke berättade att där bor ett inavlat barn, som bara är där med sin puckelryggiga morsa och bara... är. Och jo, det är sant, för det har faster Vicke sagt. Victoria, du borde inte lura i din bror sådana galenskaper. Jag ska aldrig mer åka vägen mellan Räfstylla och Gustafs igen.

Y och F ska gifta sig, och när kortet igår damp ned i brevlådan var jag ett fån av glädje. Så spännande!!

Nu ska jag dammsuga. Peace.