Arbete.

Det är dags att ta tag i livet. Åtminstone den delen med att jag måste jobba. Jag vill jobba. Tro't eller ej.

Igår träffade vi min moster och två kusiner. Vi strosade trängde oss fram som djur i bur i olika affärer. Kanske inte något jag vill göra på länge nu, men vi hade det fint. Svettigt och mysigt. Hoppas på ett hembesök från dem snart.

Tuesday's gone with the wind och jag saknar staden som fick själen i ro. Hade jag trott på ett liv innan detta, så hade jag menat att jag levt ett underbart liv där borta, en gång för längesen.

Peace.

Hej då.

Jul, jul, strålande jul. Nu är det över. Mycket trist, då julkänslan inte infunnit sig ännu. Den brukar, nu för tiden, komma sisådär en eller ett par veckor för sent. Vi ska lyssna på Lynyrd skynyrd istället för julmusik, precis som vi gjorde förra året. Då kom vi hem på julaftonskvällen, lyssnade på Freebird medan jag vaggade lilla J i babysittern.

Vi två är förkylda, och pappa J jobbar i Surahammar. Jag får sms av syster S som tipsar om att titta på H&Ms julrea på nätet, och nu önskar jag, som vanligt, att jag hade bil med bilbarnstol, så att vi kunde ge oss av ett par timmar. Jag har en stark tro att lilla J är glad över att det inte blir någon sådan tur idag.

Jag nynnar på Nu är glada julen slut, slut, slut... men vill inte alls kasta ut granen, trots löftet om Men till nästa år igen, kommer han vår gamle vän, för det har han lovat. Samma visa samma år, varför ska det gå så fort?

Project Runway. Kärlek.

SW

Vi är så inne i Star wars att jag glömde titta på min favorit-serie Downton abbey igår. Det är repris klockan tjugotre.femtiofem ikväll, och jag insåg precis att det är ca två timmar till dess. Skall se över ifall det funkar med SVT play för oss, nu för tiden. Downton, vilken fröjd! Star wars, vilken episk fröjd! Vi har varit så inne i det hela veckan, att lilla J fått somna i min famn till det, framför tv:n, varje kväll. Hallelujah.

Tänker ibland att jag måste byta stad. Byta till Götlaborg, eller något annat ställe där det finns vänskaplig lööve. Men så är vi i Gagnef, och jag är ändå där jag vill vara. Gagnef är det nya, och det gamla. Mer nytt än gammalt. Alltid bra, aldrig dåligt. Kärlek.

Träffade på lilla IM på Lagret idag. Oj, vilken glädjeyra! Och förvåning. Lite Göteborgs-leksing för mig, alltså. And more to come. win!

Peace.

Hej hå.

Men Lasse får kanske rätt ändå? Det blir ingen snö till jul. Vi åker bil mot Gävle, och det regnar. Inte ett uns snö kvar. Jul. Julen är inte som när jag var barn, inte sådär magisk och spännande. Nu är lilla J med oss, och jag hoppas att julen blir lika fin för babyn som för mig.

igår fyllde pappa D år. Maken till många grattisinlägg på FB har jag aldrig skådat. Wow.

Har inte mycket att skriva, som märks. Hungn river min varga- buk, som Lovis sjöng. Fast inte. Jag är ju ingen varg.

Peace.

Hihihi.

Ibland blir jag skadeglad.

När jag hamnar framför den nuvarande personalen i butiken, varifrån jag fick sparken pga graviditet att jag hade gått med i facket, och de högljutt snackar om hur mycket skit de får in i butiken och att det är dyrt. Ja, då kan jag inte låta bli att le i mjugg, mycket nöjt.

Julafton.

Idag har vi firat julafton med min syster S och hennes familj. De har bosatt sig i Halland sen flera år, och kommer inte upp denna jul. Däts vajj. Ja, givetvis var resten av familjen med också. Jag fick guldjulklappar; Alla vi barn i Bullerbyn på dvd, Harry Potter och dödsrelikerna del två på blu ray och... en one piece som den fjortis jag ändå är! Stora J fick Star wars-samlingen på blu ray. Som vanligt var det roliga rim och ganska svårt att veta vilken klapp som var ens egen. Vi köper bara klapp till en person var i vår familj, så jevvla skönt att inte providea till julklappshysterin. Vilken man skall köpa klapp till avslöjas för en själv ett par månader innan jul, via brev från den hemliga tomten. Lilla J fick en morgonrock ala boxare, samt en fin velourdräkt. Vidare drog vi till Romme alpin, där det bjöds glögg och pepparkaka och en tur till toppstugans julbord i bandvagn! Vi skrattade och skrek som barn. Som tur var hade vi 14 en egen vagn. Det var göttig mat, och fin miljö. Sedan en bumpy ride ned igen. Gulddag!

Snart är det Lucia! Happy day!

T-berg.

Hur bra kan jag ha det? Jo, det ska jag berätta. Jag ligger i min säng på Villa Långbers, i Tällberg. Det snöar massor. Jag har min iPad, mina skvallertidningar och på tv är det Project Runway. Senare skall vi äta fondue, och tidigare fick vi glögg, kakor bullar och en mandarin. Tällberg är vackert. När jag gick i gymnasiet jobbade jag extra i Tällberg. Det var ingen hit, men det här landskapet... Lycka. Lilla J leker med sina kusiner i Västannor. Vi har det bra på olika håll. Jag är helt ensam, då stora J är på konferens. Jag har saknat det, må jag säga; att då och då få sjunka ned i en tramsig tidning, titta på ett tramsigt program och trycka två chokladkakor.

Boob.

Bah. Vilken dag, va. Lilla J gillar ju sovmorgon, men idag var vi uppe vid 6.oo. Sen har bebis haft ont, så jävla ont att jag aldrig sett en gråta så förut. Vi pudrar, vi smörjer och vi hoppas att morgondagen blir bättre. Imorgon åker päronen på nöjestrip till metropolen Tällberg, och lilla J ska sova hos sin mormor och sin morfar. På plats är då även kusinerna Moa och Nellie med päron.

Var det någon som såg Kvällsöppet igår? Men herre jevvlar, finns det på riktigt människor som hemmafrun Åsa? Jag blir mörkrädd. Ja, där sitter hon med pattar som bowlingklot, läppar som är större än Kalle Ankas näbb och hummar ja och jo som en väldigt erfaren gymnasiekurator. What?! En människa som har mage att säga att det finns väl viktigare saker att engagera sig i än möss som testas för botox. Really? Och ditt aber är vad, Åsa? Vad är det för stora saker i världen som du bryr dig om? (förutom stora lökar, vill säga.) Det är så lätt att klanka ned på människor som bryr sig, genom att säga att det finns viktigare saker att bry sig i. Men jag tror, som Lady D skrev, att de som engagerar sig i de "små" sakerna, har ett större engagemang i de stora. Ja, större än alla haters då, vill säga. Bah. Jag blir trött.

Nåväl. Tittar för första gången på ett program med Simon och Tomas, och jag måste säga att den där Simon är väl en för fin karl. Mål i mun och kvick som en kolibri.

Lasse.

Idag är det minusgrader. Lycka. Kung Bore har kanske vaknat upp, till slut. Prognoserna för veckan säger att det kommer en del snö. Denna, hittills, regniga och varma vinter, har min enda tröst varit vinterscenerna strax innan jul i Alla vi barn i Bullerbyn. Det bara regnar och Lasse utbrister bitter att "Det blir ingen snö till jul". Alla blir bestörta, för Lasse har ju oftast rätt. Anna säger "Men det är ju en vecka kvar i alla fall, det kan ju hinna ändras." Lasse är dock bestämd "Det blir ingen snö har jag sagt." Dagen därpå snöar det till tusen, och alla är lyckliga. Till de blir insnöade hos skomakar'n vill säga, men det är en annan historia. Lasse, I love you, men det är skönt att du inte alltid har rätt.

Lussekatt.

Det var nära att jag blev som alla andra, och bangade en träff. Lilla J hade gömt min telefon, så vi missade bussen. Tear. Men nu tar vi buss nr två, och åker hem till finaste Bläckvards. Leni har bakat julmums, mycket att se fram emot.

Skepp o'hoj, overall på och vagn fram.

Peace.

Några bilder från Club Raki.

På flyget ned var det glada miner.

Min fina, goda drink Pokémon. Den var god. Och alkoholfri. I'm a mother,

Faster V och den lilla goes Turkiet-style.

Stora J är en stor fotograf.

Sten. Och vi. Och en orm.

Vickes fula idol.

Alla ville bära det blonda barnet.

Såhär glatt var det efter varje dopp i poolen.

Hejdå, hejdå.

Aaargh!

Och blir jag arg och frustrerad på folk som inte kan eller vill se längre än sin egen lönespec. Tänk på någon annan än dig själv någon gång, för i helvete! Nej men buuhuuuu, de rödas politik går bara ut på att smutskasta de blå! Buhu, buhuhu, det är så synd om oss rika som har allt, men vil ha mer och inte alls tänker på de som har de sämre. De vill ju ändå liksom inte ha något jobb, de vill bara resa och festa upp alla pengar de får iiiiin, typ sina soc-bidrag!!!

Vet ni vad jag tycker om det? Fuck you forever, assholes!!!

Blås.

Det blåser som tusan ute. Ska vi ändå våga gå till bussen, och åka till stan? För tillfället känns det mer lockande att stanna inne. Sedan kommer jag på hur rastlösa vi kommer att bli av att vara hemma en hel dag.

Fick ett kort besök av miss M och T igår. Hon visade sin nya bil. Den var lite och ball, precis som henne själv.

Ute.

Händerna darrar, benen skakar. Snart får jag gå ned i källaren och hämta jullådan.

Vi var ute nyss. Det blev en del ramlande i de tjocka kläderna. Vi gick till hästarna och hälsade, men då jag började tänka älgko när en av storhästarna närmade sig, så stapplade jag bakåt, och vi gick. I övrigt var det intressant att titta på murkna löv, en gren i en vattenpöl och på flaggstången. När lilla J lade sig ned och vilade på asfalten var det dags att gå in. Nu sover den lilla och jag borde ta fram dammsugarn, så att ljusstakarna inte känner sig förnärmade när de kommer upp.

Jag har fått en request på bilder från lilla Js party. Jag måste bara göra en ansats att slå på datorn. iPaden är mitt liv.

Peace.

Biblioteket.

Hej.

Idag har jag varit på biblioteket med mitt lilla J. Vi hade fint sällskap av miss M och T. Fika på biblioteket, det bästa. Jag fikar samma saker nästan varje gång; te, fralla och morotskaka. Totalt 40 kronor. Vad får du för 40 kronor på exempelvis Waynes? En kaffe latte och en fis på ett fat. Mm, jag älskar mitt bibliotek. Prisvärd fika, utlåning av film tre dagar gratis, lilla J får springa runt lite, och passar då på att riva ur en del böcker från sina ställen. De tidningar jag förr prenumererade på, läser jag nu gratis. Win win. Sedan har vi ju givetvis förträffliga Almas café, som sett likadant ut sedan jag var en baby. Skönt för en sådan som jag, som är sådär semiförtjust i förändringar. Fint och prisvärt, även där.

Jag har tagit tag i att köpa en vinteråkpåse till vagnen. Snål som jag är, letar jag noga innan jag bestämmer mig. Men hur ska jag kunna veta om märken som Bozz och Carlo passar till våran Emmaljunga? Vilken hiskelig djungel! Och vilka läskiga pengar människor verkar lägga på bebisprylar. Det är självklart att även jag vill det bästa för mitt barn, men det betyder nog inte att jag måste köpa en åkpåse för 1.495:- Eller så är det så, och soc kommer och hämtar lilla J imorn, bara för att jag ens vågade tänka att jag skulle köpa en för ynka 395:-

Det ligger en present nere i postlådan. En tidning som jag fick av systrarna T i fölsedagspräzzänt. Hämta tidning eller tvätta håret? Kval.

Peace.

En dag vid torpet.

Jag skulle lägga upp några bilder från helgen, men jag kan inte från iPad, tydligen.

Det har varit tunga dagar. Konflikträdd som jag är sluter jag mig, och det påverkar både mig och mina Jn negativt. Stora J läste i en föräldrabok, att vänner kan sluta ringa när man blivit förälder. Jag hade länge dålig energi att engagera mig i annat än lilla J. Jag har redan skrivit om personer försvunnit ur mitt liv, sedan jag blev gravid. By choice.Men de andra? När jag får förfrågan om att ses, eller blir lovad att någon ska höra av sig, när jag själv hör av mig och frågar om någon vill ses; då tror jag att det ska bli så. Naiva jag. Jag hade inte bemödat mig skriva om detta om det hade varit ett bakslag. Till slut tappar jag förtroendet, tilliten. Det vore inte dumt att ha förmågan att kunna säga att jag blir ledsen. Jag säger det här. Jag blir ledsen.

Nog.

Imorgon ska jag träffa Amanda Pandan. Tack för att du är så fin, och tycker om mig. Jag tycker om dig.

Bah.

Jag har tagit tag i att skriva om min cv. Eller mitt personliga brev, om vi nu ska vara noga. Jag skalade bort allt, nästan allt verkligen. Slutade rabbla upp vad jag gjort, och var jag bott när jag gjort det jag gjort. Det syns ju ändå i själva cv:t. Jag har alltid haft lätt för att skriva mina ansökningar. Men nu är det tungt. Mest för att jag känner mig som en gammal dam, som inte alls vet hur saker och ting går till. Som om jag vore åttio år istället för tjugonio. Sen är det där med bild. Ska jag ta en klämmig jagsmilarsåattmansertandköttet-bild, eller vad? Det finns många aber i skriva cv-världen. Usch. När jag blev av med jobbet förra året, så var jag tvungen att gå till en coach, som skulle lära mig att söka jobb. Vilket skämt. Han sa att in cv var perfekt, men det känns long gone nu. Nu du! Nu ska jag i alla fall skaffa mig ett jobb! Säg hej, om du vill tycka till om det hela. Om det finns något för mig, om du vill tipsa om cv, vad som helst!

Peace.

Old crow medicine show gör mig på lite bättre humör. Vi dansar, jag och lilla J.

Ont.

Går omkring med en klump i magen, över alla orättvisor och människor som en ser längre än dit näsan slutar. Eller åtminstone inte än dit privatekonomin sträcker sig. Över att folk beter sig som Robin Hood, fast tvärtom. Att hålla sig uppdaterad gör ont. Ont för att människor råkar illa ut, stampas på av systemet och inte kan resa sig. När moderaterna vann andra gången i rad, var jag gravid. Jag grät i flera timmar, och undrade vad för värld mitt barn kommer att växa upp i. Det kändes orättvist mot ungen. Jag är med i en grupp på FB, som heter Vi som inte tänker rösta på alliansen i valet 2014, och de länkar till bloggar och artiklar som får mig att nära på ge upp. Människor är så otroligt egoistiska och korkade, tänker dagar framåt, istället för att se de kommande åren. Jag vill inte leva i ett kapitalistiskt mini-Amerika. Hurra för alla skatter (förutom kungaskatten, den kan slopas, varför ska lilla Madeleine köpa skor för mina pengar, när pengarna skulle kunna gå till vård och omsorg?), som gör att alla har råd med sjukvård, tandvård, dagis och ålderdomshem. Varför röstar människor på moderaterna? Mycket vill ha mer, och alla vill kamma in vinningen men sår inga frön, för att citera älskade Timbuk.

Ok. Nu ska jag rå om min fina skatt. Säga alla fina saker jag vet, pussa, krama.

We cannot direct the wind, but we can adjust the sails.

- Dolly Parton

Lilla J

Jag vaknade klockan halv två inatt, av magsmärtor. Förstod inte på studs vad det var, men det uppdagades ganska snart. Var tionde minut sprang jag upp till toaletten, för det kändes akut att göra både nummer ett och nummer två, vilket aldrig hände. Jag svettades, jag frös. Joachim sov, och frågade ibland hur det var. Jag höll käften. Klockan halv sex gick vi upp och började klä på oss. Svårare än man kan tro, när man är tjock som en gris och har ont. Klockan sex kom vi iväg, men inte förrän klockan sju var vi framme i Falun. Årets första snö hade precis fallit, och gatorna var täckta av modd. Joachim stannade på Statoil för att köpa kaffe. (deja vu, Per och Lena?) Efter vissa parkeringdilemman, kom vi så in. Vi fick ett rum, och jag fick lägga mig. Fortfarande totalt mute skall tilläggas.Var och varannan minut springer jag på toaletten, det trycker ju på väldigt, men inget kommer. Det enda jag sagt till Joachim på flera timmar är ett par Håll käften här och där.
Om en timme, klockan elva, har jag fått nog och uttrycker min första mening till den milda barnmorskan: Kan man få nån jävla hjälp eller?! Undersökning, instruktioner, epidural, aaah. Jag vaknar upp som ur dvala, tittar för första gången på barnmorskan, säger hej till henne och Joachim, får glass och saft, och slappnar av. Klockan ett kommer en ny, barskare, barnmorska. Tiden går, och snart säger de att det är dags. Efter ett jobbigt utdrivningsskede, med många Håll käften och Vad håller ni på med?!, tre blodprov på den lilla, två sugklockor (den första var fel), så kommer Pyret till slut ut klockan 15.59, med navelsträngen fem varv kring halsen. Vi stannar på BB fyra dagar, innan vi åker hem.

Förunderligt. Ett år senare, idag, springer hjärtat omkring, käkar russin, bläddrar i böcker, pekar och säger titta och skrattar. Kärleken. Ett år har gått, och det har gjort ont många gånger, men som jag skrev innan, så har det varit värt det. Lena skrev så bra, att när allt ställs på sin spets, då ser man vilka som finns kvar. Jag får ta tillfället i akt och varmt tacka dem som stöttade oss genom allt. Kärlek. Igen.

Nu väntar grötfrukost för födelsedagsbarnet.

Puss

Läste precis min Anteckning på Facebook. Känslor bubblar upp. Jag blir förbannad. Det kommer jag nog alltid att bli, när jag tänker tillbaka på det där. Kanske borde göra mer väsen av mig, istället för att grubbla. Vissa människor har inget samvete. Vissa människor har varken känsla eller taktik. Vissa människor har inget vett. Trött. Det har varit tuffa näratvåår, sen jag fick reda på att lilla J skulle komma till oss. Aldrig har jag fått så många hårda ord och mentala rundkicksparkar i ansiktet. Aldrig har jag valt att kapa så många band som jag gjort. Men vet ni vad? Det har varit värt varenda jävla litet dugg.

Peace.

Vilken bluff jag är. Och vilket roligt ord bluff är, för övrigt. Men jag tänker på det där med visdomsord, som jag skrev förut. För mig är det tydligen så, att visdomsord bara är älskvärt om det kommer från rätt käft. Det vill säga Dolly Partons. (Eller så kan det komma från vilken mun som helst, bara det är rätt tillfälle.)

Jag har gjort kola. Den är inte jättegod, men smaskig nog för att jag ska gå in i köket varanannan minut, för att hämta mer. Som när Miranda i SATC bakar en chokladkaka från pulver, och blir så hooked att hon äter den från soporna. Ja, hon slänger den alltå, för att hon inte kan hantera den. Haha.

Peace.

Ingen snö.

Vilken fin helg. En lördag hos Leni B, som visade mig Bubble busts ädla konst. Hooked. En söndag med snabb visit i torpet, och sedan en liten affärsvisit med mor.

Det är milt väder. Det sägs var dag på nyheterna. Trist. Och bara märkligt. Var är kylan? Var är snön? Kom igen nu, kung Bore, we're waiting.


MarkIda ska ge sig av till det stora landet i väst, till Atlanta. De ska besöka NoLa, Dollywood, allt det där som jag gjorde, och som lever som en stark, stark dröm i mitt hjärta. Jag tror aldrig att jag känt mig så tillfreds med tillvaron, som de dagar jag var i Naawlens. Vad är det med den staden? Herregud, vilket paradis på jorden. Nåväl. Drömmar är drömmar, men en dag tar vi med lilla J dit.

Jag tänker muffins, muffins, tårta och kola.

Puss

Solhälsning.

Jag kan ju vara rätt cynisk titt om tätt, och nu häver jag ur mig detta: Fy fan, vad trött jag är på alla "visdomsord" som florerar på Facebook. Exempel: Don't look back, you're not going that way. Sådant hör för mig ihop med drömfångare, kastmärke i pannan, ett gäng stenar i en läderpung runt halsen och att hitta your inner self i, förslagsvis, Indien. Kanske ett par haremsbyxor och en lätt skjorta som fladdrar i vinden. Vad vet jag.


Sen ska jag gladeligen erkänna att jag äger boken Visdomsord, som jag ibland bläddra lite i när jag är på det humöret. Men det är konfidentiellt, så håll tyst om det.

Bdbklfdhajlfbdsnm

Jag är ofta på Facebook. Skulle någon fråga stora J om mina Facebook-vanor, så skulle han säga att jag befinner mig där jämt. Det är lite smått att överdriva, skulle jag då säga men jag tycker om Facebook. Jag tycker inte om att prata i telefon, så det är ju win för mig att kunna kontakta de jag känner och tycker om där. Sedan har jag märkt att jag även tar del av artiklar som jag annars inte skulle ha ramlat över. Kloka människor som sprider en massa läsvärt, som sedan jag kan sprida vidare. Artiklar som får mig att reagera, bli förbannad och det är bra. Att leva med skygglappar, som den mest korkade människan i världen gjort, det är inget jag vill. Det är inget jag önskar någon. När jag under samma besök, på Facebook, inser att det finns sådana korkade människor även runt mig, då kan jag sakna städerna, i vilka jag kunde delta i ett Reclaim the streets, och gå i ett riktigt maffigt första maj-tåg. Revolution, kämpaanda och driftighet finns inte i en sömnig industristad, som den lilla jag bor i. Någon kanske tycker att jag ska hålla käften, och göra något åt det själv. Men sådan är inte jag. Jag behöver driv för att få driv. Men jag får vara med på ett långväga hörn, i alla fall genom Facebook. Alltid något.

Blev det ett hyllningsinlägg? Mjaa, kan så vara, fastän det inte var meningen. Ok, men bice och körw, då. Puss.

Jo.

Jag träffade en barndomsvän igår, och hon berättade att det inte går att kommentera här på bloggen? Surt, sa Lenin, för jag gillar ju att få kommentarer. Vad kan det bero på, att det inte går? Jag riktar frågan till dig, Linnea! Help!

Det ska börjas i tid.

Eller?

Jag tycker inte det. Jag vill inte "lära" mitt barn hur det ska vara, vad det ska tycka, vilka intressen det ska, för att formas in i mallen för sitt kön. Genom ögonen från omvärlden, vill säga. Jag vill inte att någon ska tala om sådana saker med mitt barn. Direkt eller indirekt.

Bävroz närmar sig sin första stora dag. Vi ska ha kalas för några nära vänner, och senare på dagen för våra respektive familjer. Jag ska köpa tårta (köpetårta, yess yess och hurra hurra hurra!!!), stora J ska brygga kaffe, och vi ska försöka hitta sittplats till samtliga. Vi funderar vidare på vår tomt, var stora J jobbar, och var vi bäst skulle trivas. Hur vi skulle trivas. Ingen av oss trivs i stan,och det är ju win win för oss båda. Vidare vill vi båda att lilla J ska få växa upp med natur omkring sig, gå på en liten skola ( i den mån det går, nu när alla skolor skall slås ihop o.s.v.), och inte hänga på Kupolen i tonåren, i brist på annat att göra. Puh. Det finns en del att tänka på.

Mitt hår är som det alltid varit; ledset. Mer eller mindre ledsen, livet igenom. Kände en stark lust, att igår ta stora Js rakapparat och ta bort eländet för ett tag. Men om så hände, skulle jag sedan gråta bittert varje dag, ända till jag fått längd igen.

Glasögon på. Nu ska jag köra bil igen, för första gången sedan jag sa att aldrig igen.


Peace awt.

Morgonkvift.

Det blev inga bilder, för jag blev förbannad. Markerade dem jag skulle ha, och sen försvann markeringarna. Nåväl. En annan dag.

Idag ska jag fika med en kompis. Jag känner mig nervös, för jag får en titt in i mitt gamla liv. Eller inte. Det var längesen vi såg i alla fall, förutom några snabba hej i förbifarten. Väldigt upptagen människa det där, inte jag, och skrev till och med in i sin kalender att det är fikadags med mami klockan 15.oo på onsdag (idag).

Igår kom farfar och faster V hit med bordet vi köpt av V. Ja, och stegen som J hittat i vårt torp. Vi tog en kopp med glögg, och åt muffins. Ljuva höst, du värmer mitt hjärta. V såg tomten som hänger på dörren här hemma, och menade på att jag visst fuskar med julen. Sanningen är dock den, att tomten hängt där hela året, endast på grund av att jag inte orkat gå ned med den till sitt hem i källaren. Ååj.

Gomårr. Nu går vi och äter frukost.

Puss

Türkiye-Likörye

Vi är hemma. Vi har ställt om klockan. Det blev jet-lag på lilla J, men nu är vi i fas.

Badning, solning, skräck för sand och hav, läsning, ätning, umgåsning, åka bil, köpa klockor, firning av farmor 60 år. Jag bugar ödmjukast för att jag fick följa med på denna resa.

Borta bra, men hemma bäst. Mycket skönt att komma iväg, ännu skönare att komma hem. Hem till borgen. Hem till hösten. För att få en rejäl Sverige-dos, stannade vi på vägen hem på IKEA. Vi åt mat, och köpte julgranskulor. Jag är ett hard core jul-fan, men håller hårt på det här att inte starta julen för tidigt. Spela julmusik i oktober? Du måste skämta. Dock längtar jag.

Bjuckar på lite bilder alldeles strax.

Peace.

Oh...

Tänk om jag ser ut Eric Amarillo i mina glasögon. Som en levande karikatyr av Bingo Rimér. Hemska tanke. Ska genast gå och fotografera mig själv.

Hjärta.

Ah! Så ringer fröken Jessie, och livar upp kvällen. Tack! Insåg med ens hur mycket jag saknar att ha ett socialt liv.

Över dimmornas bro till Ankara.

Hej, Lena B!

Jag är faktiskt rätt duktig på att packa. Jag och lilla J har nu samma väska till Club Raki. Ett svart linne, ett vitt linne, ett semivitt linne, två par shorts, en klänning, ett par legging, en varm tröja (om jag inte blir full på Raki, då), träningskläder (herre jestanes, skall vi träna på semestern?! Fy fan.), två sjalar (där kom den. Det där om att jag packar saker jag egentligen inte använder. Jag tror alltid att jag ska gå omkring med en ljuv sjalett virad runt pannbenet, när jag är någon annanstans än hemma?!), ein shortsdräkt, sandaler, springskor och så lilla J's megapackning av blöjor, badkläder och leksaker. Typ. Det är bara det är att det är ångest att packa. Och än värre är det med uppackning. Du är välkommen att hjälpa mig med det.

Imorn åker vi till människobyn, och dagen därpå vidare mot di åoschän.

Bicekorw.

Blir alltid så nojig när jag ska iväg någonstans. Har jag glömt något? Klassiskt. Som tur är, har jag stora J med mig, som ju är ordningen själv.

Nu ska jag baka muffins, fast jag egentligen borde gå och sova. Lilla J har flyttat in i ett eget rum, och jag känner att han lika gärna hade kunnat flytta till Forssa, så långt bort är det. Ja, våran lägenhet är, ni som inte varit här, väldigt avlång. Ett rum i taget jussom, för att inte krångla till det.

Ser fram emot att ses! Love!

Peace.

Bil?

Halmstad. Kusiner. Moster. Äta. Fika. Film. Åka bil. Köra bil. Vansinnesutbrott.

Jag sa i söndags att jag aldrig mer tänker köra bil. Vi får väl se hur det blir med det. Körde fel, körde som en idiot, det är ett brott att jag har körkort. Men jag har åtminstone bytt upp mig till Fleet foxes och Almost famous-soundtracket, sen sist.

Snart bär det iväg till ett annat land. Jag har packat lilla Js väska, har dock det lilla apoteket kvar att ordna. Min egen väska är inte ens påtänkt.. Det kommer ta alldeles för lång tid för mitt eget bästa. Varför tycker jag alltid att det är en bra idé att måla upp olika ljuvliga scenarion och därmed packa kläder jag aldrig använder annars? Om jag inte använder den orangea t-shirten här hemma, för att den sitter väldigt märkligt, så borde jag väl rimligtvis inte ta med den. Den antagligen inte bättre någon annanstans i världen.

Det är mörkt, regnigt och ruskigt. Underbart. Vi får dricka lite glögg (eller varför inte halsa direkt ur flaskan, bara? Fab.), lyssna på Ta det piano, baka och tända ljus. Men hur fjantig kan jag bli, egentligen?

De små sover på soffan. Vi är lite krassliga, allihop. Jag skall påbörja fotoalbum nr. två. Och baka, som sagt.

Peace på er.

Öppna förskolan.

Wow. Var till St Tuna kyrka med Malin/Hugo. Väldigt många barn. Lilla J imponerade på mami, genom att helt oblygt gå omkring själv i rummet, sätta sig i leksakskorgen som stod mitt i ringen osv. Win! Imorgon tar vi oss an Torsångs variant, tillsammans med faster V och Åsa J, som är V's barndomsvän.

Det har blitt riktigt kallt, och glad är jag, för då kan jag använda min körkortspresent; röd kappa. Win, igen, för det hade ju varit typiskt om jag valt en svart eller grå. Röd, yess!

Hörde att Neneh Cherry gör come back nästa år, så jag friskar upp mig med Manchild. Gött.

Peace awt.

Flytt

Stora J hjälper våra grannar att flytta till deras nya hus. Jag funderade på ifall jag skulle vara den som flyttade tillbaka alla grejer in i läggan, men det sket sig. Ddt är sorgligt att de flyttar, men gör det givetvis lättare att flytta härifrån själva. När det nu blir.

Träffade kusin Anna häromdagen. Mycket fint. Hon är alltid så fint klädd, den människan. Vi strosade en sväng, och åt thaimat. Träffade faster V, och sedan tog Anna tåget hem till jäkten. Möten ;) Vickson och vi hängde på bibblan, F-kassan och på parfymerian. "Vill ni ha hjälp med något?" -Nehejru, lilla damen, vi vill bara nosa på dina paffar, så att vi vet vilka vi ska köpa billigt på chartern sen! Hahahahahahah. Nåväl. Det blev en fika med Ylva/Fredrik/Juni sedan. Stora J och jag drack ljuva chai latte, och V tog en mega-balja med svart kaffe. Det var väl smaskigt, V?

Fröken Lundin är i storstan och hälsar på. Saknar henne så mycket.

Puss

Bil.

Igår körde jag upp till Leksand. Var nervös, höll ratten så att knogarna vitnade, stirrade stint ut genom rutan. Och lyssnade på Christina Aguilera. Wow. Där kom den. Trodde faktiskt inte att låtar som Fighter, The voice within och Dirrty skulle bli min bilmusik. Pinsamt.

Bilen, staden, kusinen, mamman, lunchen, fastern, Försäkringskassan, lekparken, Ylva/Fredrik/Juni, pappa J, hem. Dagen.

Puss.

Trance dance.

Igår var jag på dans. Jag tränade. Stort. Jag fick kli på kroppen och kunde knappt andas vid vissa tillfällen, men jag är idag alive and kickin', och peppad för mer. Innan jag blev gravido, hade jag kommit in i en bra träningsflow, hoppas på samma anda snart igen.

Vi drar iväg till stan, leker i lekpark, hämtar mammas körkort.

Bicekorw på er, denna soliga dag. Peace.

JM

Det är Joni M-dagar hela tiden nu. Love it.

Saknar många.

Puss.

Hej, Ryssland!

Det enda jag kan göra nu är att skratta. Även sorgliga saker blir till slut komiska, trots att det inte finns något skrattretande i själva händelserna. Jag har inget att förlora där, men kanske mycket att vinna? Snart brakar nog allt samman, under tyngden av sin egen fånighet.

Stora J har dragit iväg med sin farsgubbe, till tillflyktsstället; Moje. Det ska eldas ris, grillas gris. Nej, bara det förstnämnda. Jag och lilla J dansar till Joni M, och läser böcker.

Ibland blir det extra tydlig hur kloka mina vänner och familj är. Att kunna ge kritik för något, utan att få en psykisk käftsmäll tillbaka. Sedan har jag ju alltid Joni, Gillian, Jewel och Dolly att luta mig tillbaka mot. Kvinns som alltid har ett par visdomsord att säga mig.

Systrarna T i sitt esse <3

Peace.

Ok, Amanda.

Idag har vi en riktig hemmadag. Joni Mitchells Blue går på repeat, jag tvättar, dammsuger, diskar och möblerar om. Är det något jag avskyr och skyr som pesten, så är det att städa. Städa. Finns det något tristare att göra? Men sedan, när det doftar hallon och ros i hemmet, då känns det givetvis bra. Men vägen dit är lång och brokig, det ska flyttas grejer, plockas leksaker, se upp för bebi, innan jag ens kommer igång med fejandet. Oi.

Jag lovade Amanda Panda att jag skulle både skriva och visa bilder. Letade på kameran, och insåg att vi inte tagit kort på länge, då kameran var tom. Dock har vi ca 8.000 bilder på datorn, som väntar på att få hitta sin plats i ett fotoalbum. Bjuckar på två semi-nya bilder.

Så här ser det ut när bebin får för lite uppmärksamhet, och dator får för mycket.

Och såhär roligt tycker vi det är när bebin får rida på mammas axlar, och samtidigt dra henne i håret.

Peace.

.

"Jag kommer ju också från en sån där bråkig familj vettu, man får liksom lära sig att vissa är dumma i huvudet och strunta i dem."

Country och damm.

Vi lyssnar på Gillian Welch's nya, The Harrow & the Harvest, och hon leverar som vanligt sin lågmälda country med bravur.

Lilla J kan inte låta dammsugar-roboten vara. Den är väldigt fascinerande. Dock slås den ju på, ifall man är där och trycker, och förtjusningen byts ut mot renaste skräck. Den lever! Går dit och stänger av den, och sen upprepas proceduren sisådär tre gånger.

Igår råkade jag förstöra bloggen. Det var tårar och ilska, samt ett desperat mail till min blogg-konnässör Lazygirl, till jag kom på hur jag gjorde den fin på nytt. I'll tell ya, bloggen är mitt liv. Bah. Inte direkt. (Bara ibland och lite.)

Peace.

...

Jag försöker göra lite slut med min bästa vän. Vi umgås varje kväll, och jag gillar det. Men det blir för mycket. Det finns annat att göra på kvällen, när egentid infinner sig. Fortsätta med fotoalbumet, läsa, ta fram symaskinen. Men det är svårt att slita sig. Ja, TV:n, du får nog stå i dvala ett tag framöver. But you know that I love you.

K to da örkort.

Här har det inte varit någon aktivitet. Jag har haft fullt upp med att vara nervös och oroa mig. Men jag klarade det. Jag tog mitt körkort. Till slut. Det skönaste med det, är att jag nu slipper tjatet. Det där med att kunna åka var som helst, när som helst, är mest en bisak. Skrev för övrigt ett inlägg för några dagar sedan, som jag lyckades trycka bort, och då gav jag upp det här, till nu då.

Den lilla går mer och mer. Längre och längre. Livet går just nu ut på att jaga.

Träffat Svedinskan två dagar i rad. Gött. Det var inte igår, inte i förrgår, och inte sedan festivaldagarna. Hon kom som en sockervadd, och sade adjö som en mycket het morot. Jevvligt nice.

Flytt-genen gör sig påmind, och jag vill nu. Vet knappt någon som flyttat så mycket som jag, och tydligen är det inte slut ännu. Bättre att prova på olika, istället för att gå ovetande, kanske.

Peace. Har inte mkt att bjuda på. Bye.

Fopoll.

Fotboll. Idag var det kallt, vi packade på oss massor av kläder och gav oss iväg. Bäbson var inte alls nöjd med det. Favoritlaget vann med 1-0, som tur var. Sedan middag hos farmor, med lilla J's moster, kusiner och Mattsa N.

Det har blivit höst. Jag har längtat, men nu när den är här, är jag förvånad över den kyla som tränger sig på. Det har ännu inte varit någon sådan där krispig höstdag, utan en Malmöitisk kyla, som tar sig in i hud och märg. Dock håller jag höst-fanan högt.

Peace.

Lilla J och morfar på Dalkurd.

Grr.

Tycker för tillfället att det känns orättvist att jag inte har ett jobb att komma tillbaka till efter föräldraledigheten. Orättvist, eftersom jag trivdes med det jobb jag hade. Orättvist, eftersom det inte var mitt val att, just då, berätta för min chef att jag var gravid. Något som senare ledde till att jag fick sparken. Ironin väller över, då jag säger "Tack för det, du och du." (Jag tror nog att du om du ska ta åt dig eller ej.)

Bajs.

Var alldeles nyss med om en traumatisk bajsincident. Jag ljuger. Den hade varit traumatisk ifall det hade handlat om någon annan än lilla J. En katt hade kanske kunnat vara ok, men ingen annan människa.

Bebin är ofta en källa till skratt. Som i förrgår, när det skulle ätas bitar av äpple och banan. Några slank ned, men sedan började de tuggade bitarna flyga ut genom den lillas mun. Jag kan alltså inte hålla mig för skratt, när såna saker sker. Sedan gick lilla J typ fem steg i sträck igår, hurra hurra hurra.

Bebins nyaste, finaste är kastrullerna. Lilla J tar för sig av pannorna, locken o grytorna. I ljudtumultet som uppstår, fick jag den goda idén att lägga korkunderläggen närmst kanten. De varken låter, eller går sönder. Men. De blir uppätna. Bara ett varningens finger sådär, ifall du skulle vilja ge en bebis karottunderlägg av kork. De kanske inte smakar gott, men har en konsistens utan dess like, flott för en bebis med tandvärk.

Mjauuuu, vad trött jag är. Gonatt.

Inte gonatt.

Hej då.

TKU

Hittade min TKU-tisha längst ned i högen av kläder. Har ju alltid velat ha den fina med beväpnade nunnor på, men denna med blodstänk duger bra. Det slog mig att världsartisterna snart kommer till min hemstad. Närmre bestämt om 20 dagar. Skull man kunn få gå ut dåda, och drick se ett par bärs, mens man lyssnar på Bärs som bärs? Förra årets spelning missades på grund av gravid-tröttheten, men året innan stod jag där och sjöng, med fröken Jessie i släptåg. Hon förstod inte storheten, och de där superfixade, tighta killarna som bara ville ha sig en drink och ragga brudar, de förstod tamefan inget alls! De tittade sig oförstående omkring, och fastnade ibland med blicken på mig, så att jag var tvungen att visa tänderna och spruta eld med ögonen. En fin kväll.

Femkamp väntar. TKU-tröja och snabba skor på!

P.s. För den oinvigde står TKU för The Kristet utseende. d.s.

Hello

Stora J började morgonen med att poppa "I won't let the sun go down on me", och jag kastades tillbaka till 1995-6. Cozmoz-disco under Dalecarlia-veckan, årets happening för högstadie-kidsen i mitten av nittiotalet. För mig i alla fall. Magnus J dansade med egenpåhittade moves till låten, och var redan där, i ungdomens dagar, ett under av ironi. Kärlek.

Lilla J skall ut i skog och mark, med fastrar och farmor. Jag grinade lite när bilen drog iväg, och tänkte att tänk om bebin blir hungrig/varm/kall/ledsen/slår sig/saknar mamma/bajsar/blahaaa! Hur ska det då gå?! Med tre vuxna damer som säkert inte fattar att en bebi behöver tas omhand! Bahahahaha, jag skojar. Jag vet ju att det kommer gå som en dans, det är väl bara det att jag inte känner mig själv längre, utan min lilla följeslagare.

Jason Castro, I love you! Ska vi gifta oss? (Jag bara skojar, J-bird, det är ju du och jag som ska gifta oss!)

Äventyr.

Bebin vill liksom bara leka med skrivaren/TV:n/dammsugaren/tvättmaskinen/diskmaskinen/sopkorgen/skåpsluckorna/ugnen, och inte alls med något sablans Duplo/klossar/gummidjur/leksakerrr! Hela hemmet är en lekplats, jag blir helt svettig av lekande med farliga grejer. Helt plötsligt, vid en lek med TV-dosan, togs dock de två första egen-stegen, mellan soffan och soffbordet. Hurra! (Kanske det första togs igår, på pappas kontor, jag är inte säker?)


Igår hade vi utflykt till klädlagret, med faster och farmor. Lilla J var vinnaren, med en hög fina kläder med sig hem. Mycket trevligt, må jag säga.

Hösten. Underbart. Ska nog till och med duscha idag, till höstens ära.

Peace.

På 1-årskalas hos fröken Juni.

Juni fick ett superfint Duplo, gott att tugga på.

Morgonbestyr på Hovgår'n.

Men roligast är ändå dammsugaren.

Kärleken.

Turkiturki.

Igår hämtade jag den lillas pass. Vi ska ju bli utomlands om ett tag, och hör och häpna, jag var ute i god tid med passet. (Fast det visste jag inte om, jag trodde att jag skulle få vänta i någon månad, inte de tre dagar det tog.) Bebin ser så liten och förskräckt ut, stirrar med stora ögon in i kameran. Jag fnissade högt när jag gick ut från polisens högborg. Jag har mitt gamla pass från dirty south-resan. Stirrar med stora ögon in i kameran och ser förskäckt ut. Jag med.

Sälja timmerstomme. Sälja bil. Sälja fyrhjuling. Sälja. Duktig och händig är han, saker sker medan jag fortfarande är i tankestadiet. Fy fan, vad skönt att vi är så olika. Hur skulle det annars se ut.

Bakade kakor i femtio grader för varmt. De blev spröda. Jag avskyr spröda kakor. Tacka vet jag en degig kaka ala kladkaka. Men de kanske blir bättre om de får stå en stund. Hel**te.

Trudi, var har du tagit vägen? Skriv ett brev till den här gamla hemmafrun, vettja. Fuckin miss you, baby. Jag behöver lite vettiga ord, lite galenskap, lite du i mitt liv.

Peace.

Titta!!

-Titta! Titta! Tittta!!

-Ja, jag ser. En klocka.

- TITTA!!

-Klocka.

-Vi kanske skulle skaffa ett till barn?
-Ja, för att spexa till det lite, då?

Morgon i Hovgår'n.

ZzZzZzzzz...

Söndag, söndag, slödag.

Lilla Js första äta-själv-lunch.

Bilderna visar lilla Js första utomhusbad, i runn, och den efterkommande båtturen, som slutade med att bebin däckade på däck. Haha, jag är en sådan lustigkurre.

Vi var på fotboll igår. Lilla J's andra, och det gick mycket bättre än förra gången. Bollen var spännande, fåglarna var spännande, tjejerna bakom oss flirtades med, det pruttades sammanlagt genom en halvlek, och till slut somnade den lilla. Dalkurd vann med 2-0, och det var idel glädje. Matchen fick mig att tänka på ett tillfälle för ca två år sedan, då jag gick med någon viktig och speciell. Var tog du vägen, varför blev det så dumt? Att gå på fotboll en sval höstdag är helt underbart, må jag säga.

Bok är lånad, det mesta finns hemma, inspirationen smyger sig på, och jag hoppas att jag kan ta mig ur den kreativa dvalan jag befunnit mig i alltför länge. Det brukar bli så att jag står vid datorn lite för länge, sen är det bortblåst och borta.

Imorgon kommer galna faster V hem, vilken fest.

Hej hej.

Kvasi-jul

Det är långt kvar till jul, men i vanlig ordning får jag ett sug efter lite julmusik, såhär på höstkanten. Gör i detta nu en spellista på Spotifyn(nymodigheter!) som heter Jullåtar som inte är jullåtar, vilket betyder att jag har all rätt att lyssna på dem i september. I'm smarter.

Den lilla har fått fyra tänder, som skall övas med. Helst på min axel. Min arm. Min mage. Där det koms åt. Jag blir arg och den lilla en drama queen.

Pass skall fixas, och utomlandset besökas. Inte än, inte snart, men ändå... snart. Hoppas inte stranden sprängs. Kanske bättre att stanna hemma i kära Svea? (Ja, jag har blitt riktigt paranoid i och med motherhood.)

Igår var jag en riktigt duktig semi-fru. Jag tvättade två tvättar, sorterade och vek den rena tvätten som legat på byrån i flera veckor (jag avskyr verkligen momentet att sortera och vika), bakade kakor och plockade undan en massa skit som låg och skräpade. Fy fan, vilken guldbrud jag kan vara, liksom. Till Stora J kom hem. Här kommer Stora J och är så duktigt och händigt och fiffig. Inte nog med att han tog tag i resterande tvätt, nej, han tömmer dessutom tvättstugan på allt möblemang, skurar golvet och gör rent den äckliga slangen till tvättmaskinen som luktat gröna döden i ett par månader. Bräckt. Igen. We can do it. I love you big J-bird!

Dolly Parton blev ett jevvla härj, men det löste sig till slut. Stora J fick punga ut med en hel del pengar och missade halva konserten. Själv satt jag på plats från början till slut. Underbara Dolly. Synd nog, för mig, så spelade hon sex låtar från ett album som ännu inte släppts i Sverige, samt två låtar från en film som inte heller kommit hit. Men Dolly är guden, hon är allt, hon är bäst, hon är en silverfisk.

Puss.

Ladies.

Jag tror att världens starkaste dam jobbar på Torsångs café. Lilla J, jag, Hugo och Malin var där för ett par veckor sedan, för att fika. Jag bar min lilla i famnen, men Malin hade Hugo i sin kombivagn. Då jag bar bebin och inte kunde hjälpa Malin uppför trappan, gick jag in och frågade om någon kunde hjälpa oss, varpå ett av cafébiträdena kom ut för att ge en hjälpande hand. Hjälpande hand, my ass. Kvinnan griper tag om hela vagnen och bär ensam upp den för trappan. Jag och Malin tittade storögt och imponerat på varandra. Shit my god, en annan tycker att det är lite halvt tungt att bära med hjälp. 

Idag var jag och lilla J på biblioteket. Jag finner oss allt som oftast på detta fina ställe. Vi fikade och lånade en bok. Lånade om en bok. Men sist jag hade den hemma var jag gravid, tjock och trött, varpå den inte blev läst. Livets ord av Per Kornhall. (Passande nog lyssnar jag på He's alive med Dolly P när jag skriver detta) Igår läste jag om Jehovas vittnen av en anonym avhopare. Sekter. Can't live with them, can't live without them.

Lilla J hjälpte mig att köpa två plagg idag. Glad och vill riva i dem= köp, ointresserad= köp inte. Lätt.

Snart kommer hon. Drottningen. Snart är hon här i all sin prakt, sin humor, sin ljuva stämma, sina tuttar och sitt hår. Dolly Parton nalkas. Jag darrar i benen, hulkar lite av glädje, tänker på Dollywood; soppa i ett urgröpt bröd och permobiler.

Hej då och good bye.

Bilder från Smauländ

                                                                    

Hej hallå. Några bilder från bröllopet, och sen en ljuvlig bild på herr Lindqvist som prompt skulle låna lilla Js glaceåogen.
Näst sista bilden är på Mark och lilla J. Lilla J kämpar mot gråten, o kort efter photo shotet åkte vi till Halmstad och sov.
Hejdå. Pizza- och smulpajsblues.

Dirty south.

Igår ramlade jag över Klädkod: Texas. Oh, my. Jag fick ett sting i hjärtat, som om det där stället vore mitt hem. "Där har jag varit!!!", utbrast jag, som om jag utfört hjältedåd. Vafalls. Stora J var mindre impad, och sade sig inte längta tillbaka till Amerikum. Tänk att bara lämna allt här. Allt bra, allt dåligt. Kan inte tänka mig något bättre ställe att bo på, än Sverige. Men ändock. Haters, sådana jag kallar vänner, men som ger själva fan i ifall jag hört av mig, skyggheten som genomsyrar vårat land i allmänhet, det är trista saker jag klarar mig utan. USA är ju på många sätt ett crappigt u-land, men den stolthet de tillåts känna, och även känner, det är underbart. Jag hade trivts där i ett eller några år. Texas, Louisiana, Georgia, Tennessee... Kärlek. Ta med mina J:n och uppleva lite southern hospitality. Gött.

Lilla J firar nio månader fyllda. Det firades med lax och potatis, samt ett regn av såpbubblor. Tack, pappa J's kompis Sara!

Peace.

Smauländ.

Den lilla får tänder. Det kommer ju att bli jättespexigt och så. Tugga. Men det gör ont. Vaknar nattetid och är arg. Lunchtid också, för den delen, då det är dags för en lur.

Småland var toppen, vackert och tårögt. The bride, Ida, är en sådan där person som skulle vara vackrare än alla andra i ett rum, en stad, vadsomhelst, även om hon hade klätt sig i en soppåse med lort. Marks mamma höll ett bedårande tal, som fick oss ur balans. Hon talade om sin direkta kärlek till sin sons blivande fru, om hur allt fallit på plats med ens och hur Mark och Ida blivit som en och samma person. Markida. Jag vet faktiskt inget härligare par än dem, heller.

I övrigt bodde vi hos Dick. Vi dundrade in som en hel cirkus, med resesäng, nappflaskor, välling/grötförpackningar, kläder/kläder/kläder osv. Lilla J grinade på nätterna, så det var tur att vissa andra var fulla och kanske inte märkte det alltför mycket. Vi träffade Stina/Anders/Moa/Nellie två korta svängar. Men snart kommer de upp och umgås lite mer.

Jag och det lilla J:t har kommit in i en skön musik-flow. Fleet foxes, The Felice brothers och Gillian Welch. Ny favoritsång i Caleb Meyer. Hösten är i antågande.

Nu ska vi bada. Kanske. Antagligen inte, men jag kan ju låtsas. Snabb baddräkt på för lilla J.

Häj.

Bara sol.

Jag önskar att jag hade en bild på när en välinsmord Piotr Bläckvard stekte i solen. Men det har jag inte. Synd, hehe.

Fika med Per/Lena/Hjulet i staden. Köpa tråkiga grejer för för mycket pengar. Gå en promenad och äta mjukglass. Hoppa studsmatta med lilla J hos innan nämnda familj. Hämtade. Skräpmat med älskade stora J. Svett. Nu, 20.32, klipper husbonn gräset, en klassisk idé bredvid ett hus där det bor sex spädisar. Men huj, vilken fin dag!

"Ja, jag heter Iggle Piggle. Iggle Piggle heter jag. Iggle Iggle Iggle Piggle... Blå!"

Glömde igen.

Att jag har en blogg, alltså.


Nåväl.


Vi har fikat med käraste Majzan. Lilla J visade färdigheter såsom att spruta spagetti och köttfärssås ur munnen. Jag hittade en klänning till bröllopet. Äntligen.
Igår badade låg vi på stranden med Lena/Hjulet/Snorkel/Buddy. Mycket gött. Jag har blivit en badkruka. Hur är det möjligt, och när hände det?

Snart drar vi iväg till Smauländ. Bröllop. Stort.  Kommer att bli förjevvla fint.

Puss.

Hemma!

Ah, nu är vi hemma med halmen igen! Så skönt. Stora J däckade i biblioteket, medan jag och lilla J slappade framför tv:n i salongen. Lilla J passade även på att ta sig en lur. Mäkta gott att vara hemmavid.

Imorgon skall nog jag och lilla J ta oss hela vägen till Bygda AKA Västannor. Vi hoppas på sol och bad i tjärn, häng med lilla J's kusiner, och kanske en oplanerad träff med fru Kontou. Vore fint!

Äsch, tröttman har slagit till och jag ger efter. Hej tv, popcorn och vindruvor. (Tro inte att jag glömt dig, min kära Klick!-tidning. Ingen fredag är en riktig fredag utan dig, min älskade vän.)

Polly D

Och så började jag nästan grina, när jag kom på att Dolly Parton-konserten närmar sig med stormsteg. Augusti är snart här, och hon också!!!

Bravo-juice

Stora J ska få en biobiljett, har han bestämt. Drick tio liter Bravo-juice, och du har en lika säkert som att Dolly P sover på rygg. Det roligaste med att vi numer alltid har juice hemma, är inte att det alltid finns något gott att dricka. Nej, det är att jag varje morgon på baksidan av juiceförpackningen får läsa följande: Nu bjuder Bravo på action, romans och skratt (hittills är allt väl och inte speciellt spännande, men vänta bara) när du dricker Sveriges omtycktaste juice. Vilken humor de ruvar på där borta på Bravo-juice! Hurra för det, så att jag får mig ett gott skratt varje dag. Helt underbart.

Jag och lilla J lyssnar på Me and Bobby McGee med Kenny R. Kärlek. Han kan han, den där Kenny. Apropå Kenny, så var det ju snack om att lilla J skulle heta li'l Kenny, efter Kenny Randolph. Hade det inte varit vajjert, så säg?

Dags att skrapa bort lite smuts från tårna, och sedan ut och se vad Norrland bjuder på idag.

Peace.

Parad av sommarbilder

Lite av sommarens bravader med lilla och stora J.

Stora stiliga J på Halmstadssemester  <3

Lilla J umgås med snygga killar del 1: Jacob

Lilla J umgås med snygga killar del 2: Peter

Umgås med snygga tjejer: Systrarna Jonsson!

Lilla J´s stora intresse: heestar.

Vi har varit på fotbollsmatch med busiga kusin Hugo

Lilla J och hans kompis Hugo H

Lilla J har fyllt 8 mån! Det firades med snacks :D

På pappa J's rygg i Ljusdal

På mammas rygg i Ljusdal. Suddiga men glada!

Btw

Är det någon annan än jag som märkt, att det nya svarta hos ord-syndaren är att skriva samtliga ord i en mening med stor bokstav?! Förut var det ju särskrivningarna, och de hänger givetvis kvar, men de har bräckts av detta nya moderna. Jag skulle nu kunna skriva: Vad är det med dagens ungdom? Men då förövarna är i min ålder, så måste jag bara anta att fenomenet är det nya "kramiz/kompiz/puzz" osv. Kräks.

Blöggen, blöggen, blöggen!

Hullabaloo i Norrland, kan man säga! Det är chips, öl och böcker för vissa, undersökning av benbehåring för andra. Som livet, alltså.

Idag hälsade vi på på Sveriges svar på Dollywood; Lill-Babs caffär. Vi åt salta smörgåsar och drack fläsk.Nej, läsk menar jag. Vilken skön donna den där Babsiluringen varit, alltså! Sedan brakade vi vidare till Stenegård. Där fanns en stor trädgård, och jag tänkte att min mamma skulle åka dit och titta. Det var även auktion, huj huj huj vad det gick. Vidare gick vi in en butik, där en yngre dam sålde kläder och prylar från Indien, kitsch. Där fanns även ett "själsrum" med stenar och drömfångare som fick mig i sinnesro att vomera lite i munnen. Hihihihihahahahahohohohohohehehehehe, där får jag bita i det sura äpplet och erkänna att jag tidigare varit stolt ägare till ett halsband med ett innehåll av olika stenar som skulle ge mig lycka och annat tjafs. Hur det gick? Jag blev snygg, lycklig, rik och jävligt poppis. Vad trodde du, liksom?

Har fått över en massa bilder till datorn nu, och ska väl slänga upp en och annan här. Men en annan dag, när jag inte är lika bitsk. För det är jag. Göttar mig åt att vissa människors skönhet har falnat och sånt där annat trams.(Endast människor utanför mitt liv, alltså. I'll tell you, alla mina vänner är vackra) (Jag är alltså på det där humöret som ingen vuxen människa någonsin vill erkänna att de kan vara på ibland. Vad betyder det? Att jag fortfarande är 18 år? Hallelujah för det isf!!)


Nehejru, dags att förflytta den här beniga röfven från fåtöljen och datorn, till sängen och tv:n.

Häjj!

Semester!

Stora J firade sin kommande semester med att få telefonen att sluta fungera. Nu får han använda den gamle grå, och det är inte kul. Hehe.

Imorgon bär det av på road trip. Tji får jag nu, som tidigare smålett åt andra föräldrars stooora packningar, när de skall ge sig av på semester. Hur mycket kan en liten liten människa behöva för någon veckas semestrande? Galet mycket, skall det visa sig. Resesäng, kläder, kläder, kläder, leksaker, leksaker, blöjor, necessär m.m. Hoppas vi får plats i bilen.

Jag har varit på möbelaffär'n och tjackat bokhyllor, så nu är musikrummet ett ställe vi vill hänga i, istället för att kasta in grejer och kvickt stänga dörren. Hurra!

Trött i skallen. Hej då.

Sjuk.

Lilla J har sin första sjuka dag, och sov idag till 11.15. Han är het som en nykokt potatis och vill ha napp i munnen hela tiden. 

Det är skönt att vara hemma igen, ta det väldigt lugnt och bara vara. Imorgon skall jag och lilla J in till stan och träffa finaste Ellinore och Lina. Förhoppningsvis.

Glömde skriva att jag och lilla J fick vara med på bild med en stor artist under Peace&Love. När vi var och åt pizza satt självaste Mikael Wiehe ett stenkast från vårt bord. Han var glad och jag blev glad och dallrig i benen. Underbart, och en bra bild blev det också!

Jag längtar efter bokhylla, fällda träd, vitt staket och tak upp till nock. Det kommer, det kommer, men det tar tid.

Puss

Äre höst nu?

Höj höj höj!

Festivalen är över för i år, och lilla J är såå glad! :D Efter sju dagars hårt jobb och hårt festande rännande är den lilla helt slut. Nästa år önskar vi oss Electric banana band till festivalen, det blir toppen. Festival, festival, festival... Jag tror att lilla J var populärast på stället, många kom fram och ville ta kort på skönheten. Som jag sa hemma hos finaste Ellinore; han har att brås på.
Har som sagt även jobbat ideellt på festligheterna, med finaste Pär Emil Danielsson ;) Kommer att sakna det. Det var längesen jag hade ett socialt liv, så detta har varit en vitaminkick för mig. Nästa år blir det mer jobb, och det är alles gut.
Tyvärr missade stora J festligheterna pga en resa till Dyssäldårrf. Dock hann han se Bob Dylan, men han kanske önskar att han stannat i Tyskland. Är det någon som känner sig lyrisk efter att ha sett denna legends förfall?

Det har även varit midsommar, denna ljuva högtid. Vi firade traditionsenligt på Punggården, med Törnemanssläkten. Underbart. Det blev mat och dans, precis som det skall vara. Stora J var däremot i Gävle, vad man nu kan tänkas göra där på midsommar? Dansa med Uffe Ekberg? Hahahahahahhahahahahahahaha...

Nu snurrar det. Jag känner mig illamående, och vet inte riktigt vad jag ska tänka. Självinsikt. Svårt men nödvändigt. Sorgligt men sant; om flera vettiga människor säger mindre bra saker om specifika personer, slå då inte bort det som nonsens, utan ta det till dig. Detta kommer att bespara dig en hel del obehag, såsom att kallas för fula ord och anklagas för osanna saker. Har jag fel? Säg det då! Som sagt, självinsikt. Kanske är inte heller jag där, men jag skall lyssna om du säger något. Jag tänker inte vända taggarna utåt för att det är enklare. Trött på allt trams. Men tro mig; jag tänker inte böja mig, jag tänker hålla på mina principer. Ifall någon betett sig förbannat jävla dåligt, så läker inte tiden såren. Stå för ditt beteende, som vuxna människor borde göra. Nog sagt om detta för tillfället, men nu är det sagt i alla fall.

Ska försöka bjuda på en bildkavalkad snart.

Puss!

Sommartider.

Jag har en bebis som skrattar åt sina egna pruttar. När det händer skrattar jag så att jag gråter. Vi har samma humor. Gött.

Idag ska jag, efter många sms-turer kl. 5.oo imorse, träffa Amanda/Vidar och senare herr Henrik. Det ska bli mycket trevligt. Dock inte utan dåligt samvete, då virrpannan, amningsmamman dubbelbokat. För att inte säga trippelbokat. Fick ställa in med två kära vänner, eftersom jag tydligen måste skriva upp allt jag ska göra för att komma ihåg det. Skall idag leta efter klänning till bröllopet som vi ska på i sommar.

Igår var det partaj här i Hovgår'n. Det bjöds på hallonmoussetårta och Schwarzwaldtårta, som jag bakat alldeles själv vi köpt dagen till ära. Mycket trevligt. Vi saknade dock en familj; kära Stina/Anders/Moa/Nellie. Kom hem nu, det är på tiden.

Jag är långsint av princip. Sedan tänker jag på det, och inser att så inte är fallet.

Midsommarvecka, hurra hurra hurra!

Puss.

Fredag!

Höj!

Idag är det fredag, och vi ska till Blge city och göra stan osäker. Dvs träffa fröken Tapper! Det var inte igår, då fröken flyttat till Gbg. Vi ska mötas vid Systembolaget, det enda ställe i stan IM känner till. Att inte hitta i Blge är inget man ska skämmas över, det finns ju roligare ställen att utforska, så att säga. Tråkigt nog regnar det idag, men jag och lilla J håller fanan högt.

Stora J har fyllt år, och fick en klocka i present. Jag tror att han blev paff och glad. Hurra för det, och för honom.

Idag har jag fört ett beväpnat krig mot en fluga. Den förbaskade jäveln stackarn har irrat sig in i vårat hem, vår borg och vill äta vår mat och sitta på lilla Js huvud. Döden skall han dö, tänkte jag, men lyckades inte. Nu är han borta. Sist jag såg honom var han inne i skötrummet. Är väl gött häng där, med allt bajs att mumsa på.

Nu skall vi minsann skynda oss! På med regnskydd och fram med paraply!

Peace!

Hälj.

Blixtar och dunder, magiska under. 

Plötsligt en dag har det hänt; 

Åh, vilken tur! 

Du är en lyckofigur.

Det är så himla lätt för mig att skriva en dikt bara sådär, när andan faller på. Jag kan beskriva det jag ser i de ljuvaste av ord. Poesi! (Jevvla trams, alla vet ju att det är guldbröderna Herrey som sjungit in de bevingade orden ovan.) Nåväl, det blev ingen båttur igår, för det blixtrade och Tor höll låda som aldrig förr. Dock vågade sig herrarna på en wakeboardtur, innan vi åkte hem. Jag fick spendera dagen med älskade M, och långt in på natten. 

Idag svider det i ögat och mitt hår... ja, vad hände där?

Snart Peace and Love, hurra hurra! Synd att lilla Emma S-S flyttar innan kalaset, men annars är det game on.

Miz Mirriz <3

Lyckan.

Lilla J har fyllt månad, och har lärt sig en del nytt. Varje gång han tittat på köklampan, har jag sagt "lampa", med reslutatet att han nu tittar på lampan när jag säger "lampa". Han har lärt sig indianens varningsljud vid anfall. Han klappar alltså med handen över munnen samtidigt som han säger "aaah". Dessutom ser man det första av två tänder! Jag och stora J kan inte sluta titta på de där små tänderna, och jag blir full i skratt.

Igår tog min vän Emma S-S studenten. Jag och lilla J var på plats, och letade febrilt efter henne. She was nowhere to be found. Men, till slut hittade vi hennes flak och kunde högtidligt överlämna blombukett och visselpipa. Jag blev så tagen av den festiva stämningen att jag nästan började grina. Eller ville jag grina över min egen horribla student, då jag tyckte att det var en bra idé att färga håret tomterött och dessutom krusa det? Till denna elegans valde jag att sy en klänning i vitt lack, med genomskinliga plastband som axelband, matchat med vita flipflops. Ack, ungdom, ditt namn är dålig känsla och smak. Usch. Emma, däremot, var en dröm  i långt blont hår och vacker vit klänning. En visselpipa med blå/gult band blev pricken över i. Vilken modeguru kan ha gett henne denna attiralj?

När jag kunde slita mig från festligheterna gick jag och lilla J till böldpestens boning, i folkmun kallad Tunatutten, eller Kupolen. Mami behövde för andra gången byta kläder, eftersom jag numer aldrig pallar prova i butik det jag köper. En tredje runda på det gudsförgätna stället på kort tid, och jag hoppas det dröjer länge till nästa. Fick dock det jag var ute efter, och sprang även på fröken Tägt. Mycket trevligt.

Nu har vi gudfadern på besök. Vi ska ut en tur med båt, och kanske även plocka upp Miranda/Stefan/Tindra vid caféet.

Elton John, du gör mig lycklig nu!

Peace!

Frid.

Vi har köpt nya soffor. Två tresits, en tvåsits och en fåtölj. Och ruinerat oss på kuppen. Lever vi över våra tillgångar? Svaret denna månad torde vara ja. Vi hoppas att det blir fint hemma åtminstone. Vi kände vårat kall, när vi hittade soffor på Blocket, och vi har båda förmågan att rättfärdiga köp vi vill göra. Men vem har inte det? Behöver du en ny kjol, ja då är det säkert en söm som släppt i din gamla. Am I right?

Stora J har varit ute på galej. Efter en lång tids förkylning var han värd det. Om det var så vidare smart är en annan femma. Lilla Fredrik är hemma, och det var gott för männen att slå runt. :D

Festival-biljetterna är slut, och huj vad det gick. Det är ju fantastiskt roligt för en small town gal, som jag, att det blir hullabaloo i sommar. Tyvärr skall stora J på resa, till det förlovade landet i syd, och kan inte delta. Men jag håller fanan högt, har bokat in mig på Åselbygatan, och hoppas även få sällskap därifrån.

Det har blivit sommar. Ikväll ska vi grilla med fröken Jessie/herr Per. Jag ska baka en smulpaj som fått bra betyg både av mammorna och herr Fredrik F. Kan ju inte gå snett.

Jag säger adjö för denna gång. Inser att jag inte har mycket att komma med. Peace.

Höst.

Snart är det sommar, men här hemma är det höst. Ja, inget dåligt med det, jag förstår inte varför hösten skall associeras med purket humör o dyl. Hösten är ju underbar. Men i alla fall, vem fan bryr sig, det var inte det jag ville säga. Utan... Medan jag och lilla J bakade en äppelpaj (hallå, höst?!) lyssnade vi på höstig musik (Ani D) och sedan, som kronan på verket November rain med GnR. November rain avnjutes, som ni alla vet, på högsta volym. Helst med en baby på magen, som sparkar med benen och... sjunger med. Underbart.

Jag håller mig gärna smooth när det gäller mina åsikter. De är starka, men oftast lite hemliga. (Under valet var de inte hemliga, jag försökte så gott jag förmådde att få folk att inte rösta med röven. Det gick sådär. Dock fick jag en "vän" att ta bort mig från sin FB-lista, för att jag var så "dryg". Vissa tycker inte om folk med åsikter, tydligen.) Vad gäller genus/pojkar/flickor, vet jag var jag står och jag känner väldigt starkt för detta. Dock kastar jag inte ut mina åsikter till höger och vänster, trots att jag borde, för jag orkar inte ta diskussioner med svagsinta människor, som inte ser längre än näsan räcker. Men nu måste jag lägga upp ett citat från en annan blogg, bara för att alla skall få se vad det finns för människor ute på bygderna. Ok, bered dig.

"Jag skulle inte tycka att min dotter hade en störning bara för att hon lekte med bilar så länge som hon också lekte med andra mer flickiga saker. Skulle hon bara leka med pojkleksaker och leka pojklekar, då skulle jag däremot notera i min hjärna att det blivit en liten störning när hennes egenskaper bildades och att hon fått lite mer manlig krydda är normalt. Inget fel med det, hon och ni andra som är likadana är inte mindre värda för det. Däremot så ser jag inte er som fullvärdiga kvinnor, men det finns en plats i livet för er också."

Ah, så skönt att höra att det finns en plats i livet för oss också. Det är ju uppenbarligen att en Valium-fylld, fundementalistisk, religiös hemmafru skrivit ovan. En stackars dam som antagligen inte träffat många människor utanför den sektlika håla hon är born and raised i. Kanske tillhör hon amish? Vad kan det annars bero på, att människor går omkring med en så förlegad syn på de olika könen? Måtte ingen dylik människa någonsin komma i mitt barns väg, via föskola till exempel.

"Find out who you are and do it on purpose."

- Dolly Parton

God natt, mina vänner. Jag säger som Christer Björkman sjöng; imorgon är en annan dag. På Ullared! Hahahaha! Peace.