När lilla J föddes slopades allt som har med parfym att göra. Schampoo, balsam, duschcreme och lotion byttes ut mot paffe-fria alternativ, och min odeur naturelle blev det nya svarta. Idag har jag dock på mig deodorant som tydligen skall dofta aloe vera, och jag känner mig värsta lyxig och fresh. Mitt luktsinne har åter blivit ett pålitligt sinne, efter år av "sju stänk av parfymen var dag". Det känns som att näsan är en hemlig agent, redo att spåra minsta lukt.
Idag är en solig dag, med tillhörande växthuskänsla i lägenhet 79 på Hovgår'n. Jag har iklätt mig raggarskjorta med avklippta ärmar, och smygpeppar för en stund utomhus. Men icke skall jag ta bussen in till stan. Den enda bussen in till stan, i rimlig tid. Igår hade jag planerat dagen i detalj; Emmaus, Törneman/Nilsson-häng och en promenad Åselby-Blge city. Glad i hågen traskade jag iväg med bebi, vagn och en väska laddad till max, och skulle ta bussen kl 12.01. Men vad händer? -Kl 11.57 susar bussen förbi, och lämnar en sovande bebi med gråtande mamma snopna, endast några meter bort. (Körkort, nästa? ...)
Fika på Främby, dagen innan stora J's Florida-semester. Peace. |