Arbete.

Det är dags att ta tag i livet. Åtminstone den delen med att jag måste jobba. Jag vill jobba. Tro't eller ej.

Igår träffade vi min moster och två kusiner. Vi strosade trängde oss fram som djur i bur i olika affärer. Kanske inte något jag vill göra på länge nu, men vi hade det fint. Svettigt och mysigt. Hoppas på ett hembesök från dem snart.

Tuesday's gone with the wind och jag saknar staden som fick själen i ro. Hade jag trott på ett liv innan detta, så hade jag menat att jag levt ett underbart liv där borta, en gång för längesen.

Peace.

Hej då.

Jul, jul, strålande jul. Nu är det över. Mycket trist, då julkänslan inte infunnit sig ännu. Den brukar, nu för tiden, komma sisådär en eller ett par veckor för sent. Vi ska lyssna på Lynyrd skynyrd istället för julmusik, precis som vi gjorde förra året. Då kom vi hem på julaftonskvällen, lyssnade på Freebird medan jag vaggade lilla J i babysittern.

Vi två är förkylda, och pappa J jobbar i Surahammar. Jag får sms av syster S som tipsar om att titta på H&Ms julrea på nätet, och nu önskar jag, som vanligt, att jag hade bil med bilbarnstol, så att vi kunde ge oss av ett par timmar. Jag har en stark tro att lilla J är glad över att det inte blir någon sådan tur idag.

Jag nynnar på Nu är glada julen slut, slut, slut... men vill inte alls kasta ut granen, trots löftet om Men till nästa år igen, kommer han vår gamle vän, för det har han lovat. Samma visa samma år, varför ska det gå så fort?

Project Runway. Kärlek.

SW

Vi är så inne i Star wars att jag glömde titta på min favorit-serie Downton abbey igår. Det är repris klockan tjugotre.femtiofem ikväll, och jag insåg precis att det är ca två timmar till dess. Skall se över ifall det funkar med SVT play för oss, nu för tiden. Downton, vilken fröjd! Star wars, vilken episk fröjd! Vi har varit så inne i det hela veckan, att lilla J fått somna i min famn till det, framför tv:n, varje kväll. Hallelujah.

Tänker ibland att jag måste byta stad. Byta till Götlaborg, eller något annat ställe där det finns vänskaplig lööve. Men så är vi i Gagnef, och jag är ändå där jag vill vara. Gagnef är det nya, och det gamla. Mer nytt än gammalt. Alltid bra, aldrig dåligt. Kärlek.

Träffade på lilla IM på Lagret idag. Oj, vilken glädjeyra! Och förvåning. Lite Göteborgs-leksing för mig, alltså. And more to come. win!

Peace.

Hej hå.

Men Lasse får kanske rätt ändå? Det blir ingen snö till jul. Vi åker bil mot Gävle, och det regnar. Inte ett uns snö kvar. Jul. Julen är inte som när jag var barn, inte sådär magisk och spännande. Nu är lilla J med oss, och jag hoppas att julen blir lika fin för babyn som för mig.

igår fyllde pappa D år. Maken till många grattisinlägg på FB har jag aldrig skådat. Wow.

Har inte mycket att skriva, som märks. Hungn river min varga- buk, som Lovis sjöng. Fast inte. Jag är ju ingen varg.

Peace.

Hihihi.

Ibland blir jag skadeglad.

När jag hamnar framför den nuvarande personalen i butiken, varifrån jag fick sparken pga graviditet att jag hade gått med i facket, och de högljutt snackar om hur mycket skit de får in i butiken och att det är dyrt. Ja, då kan jag inte låta bli att le i mjugg, mycket nöjt.

Julafton.

Idag har vi firat julafton med min syster S och hennes familj. De har bosatt sig i Halland sen flera år, och kommer inte upp denna jul. Däts vajj. Ja, givetvis var resten av familjen med också. Jag fick guldjulklappar; Alla vi barn i Bullerbyn på dvd, Harry Potter och dödsrelikerna del två på blu ray och... en one piece som den fjortis jag ändå är! Stora J fick Star wars-samlingen på blu ray. Som vanligt var det roliga rim och ganska svårt att veta vilken klapp som var ens egen. Vi köper bara klapp till en person var i vår familj, så jevvla skönt att inte providea till julklappshysterin. Vilken man skall köpa klapp till avslöjas för en själv ett par månader innan jul, via brev från den hemliga tomten. Lilla J fick en morgonrock ala boxare, samt en fin velourdräkt. Vidare drog vi till Romme alpin, där det bjöds glögg och pepparkaka och en tur till toppstugans julbord i bandvagn! Vi skrattade och skrek som barn. Som tur var hade vi 14 en egen vagn. Det var göttig mat, och fin miljö. Sedan en bumpy ride ned igen. Gulddag!

Snart är det Lucia! Happy day!

T-berg.

Hur bra kan jag ha det? Jo, det ska jag berätta. Jag ligger i min säng på Villa Långbers, i Tällberg. Det snöar massor. Jag har min iPad, mina skvallertidningar och på tv är det Project Runway. Senare skall vi äta fondue, och tidigare fick vi glögg, kakor bullar och en mandarin. Tällberg är vackert. När jag gick i gymnasiet jobbade jag extra i Tällberg. Det var ingen hit, men det här landskapet... Lycka. Lilla J leker med sina kusiner i Västannor. Vi har det bra på olika håll. Jag är helt ensam, då stora J är på konferens. Jag har saknat det, må jag säga; att då och då få sjunka ned i en tramsig tidning, titta på ett tramsigt program och trycka två chokladkakor.

Boob.

Bah. Vilken dag, va. Lilla J gillar ju sovmorgon, men idag var vi uppe vid 6.oo. Sen har bebis haft ont, så jävla ont att jag aldrig sett en gråta så förut. Vi pudrar, vi smörjer och vi hoppas att morgondagen blir bättre. Imorgon åker päronen på nöjestrip till metropolen Tällberg, och lilla J ska sova hos sin mormor och sin morfar. På plats är då även kusinerna Moa och Nellie med päron.

Var det någon som såg Kvällsöppet igår? Men herre jevvlar, finns det på riktigt människor som hemmafrun Åsa? Jag blir mörkrädd. Ja, där sitter hon med pattar som bowlingklot, läppar som är större än Kalle Ankas näbb och hummar ja och jo som en väldigt erfaren gymnasiekurator. What?! En människa som har mage att säga att det finns väl viktigare saker att engagera sig i än möss som testas för botox. Really? Och ditt aber är vad, Åsa? Vad är det för stora saker i världen som du bryr dig om? (förutom stora lökar, vill säga.) Det är så lätt att klanka ned på människor som bryr sig, genom att säga att det finns viktigare saker att bry sig i. Men jag tror, som Lady D skrev, att de som engagerar sig i de "små" sakerna, har ett större engagemang i de stora. Ja, större än alla haters då, vill säga. Bah. Jag blir trött.

Nåväl. Tittar för första gången på ett program med Simon och Tomas, och jag måste säga att den där Simon är väl en för fin karl. Mål i mun och kvick som en kolibri.

Lasse.

Idag är det minusgrader. Lycka. Kung Bore har kanske vaknat upp, till slut. Prognoserna för veckan säger att det kommer en del snö. Denna, hittills, regniga och varma vinter, har min enda tröst varit vinterscenerna strax innan jul i Alla vi barn i Bullerbyn. Det bara regnar och Lasse utbrister bitter att "Det blir ingen snö till jul". Alla blir bestörta, för Lasse har ju oftast rätt. Anna säger "Men det är ju en vecka kvar i alla fall, det kan ju hinna ändras." Lasse är dock bestämd "Det blir ingen snö har jag sagt." Dagen därpå snöar det till tusen, och alla är lyckliga. Till de blir insnöade hos skomakar'n vill säga, men det är en annan historia. Lasse, I love you, men det är skönt att du inte alltid har rätt.

Lussekatt.

Det var nära att jag blev som alla andra, och bangade en träff. Lilla J hade gömt min telefon, så vi missade bussen. Tear. Men nu tar vi buss nr två, och åker hem till finaste Bläckvards. Leni har bakat julmums, mycket att se fram emot.

Skepp o'hoj, overall på och vagn fram.

Peace.